Fritidsområdet Svartmålas historik

 

I april 1968 fastställde Länsstyrelsen dåvarande Vårdnäs Kommuns förslag till byggnadsplan för fritidsbebyggelse i Svartmåla. Dessförinnan hade ett exploateringsavtal träffats mellan kommunen och Linköping-Skänninge Sparbanks bostadsstiftelse Östgötaeken i mars 1968.

 

Före exploateringen fanns inom området utöver Svartmåla Gård ett antal avstyckningar för fritidsändamål. Dit hör torpet Lövingsborg, två tomter sydväst om badet och fastigheterna Svartmåla 1:74 resp 1:135 väster om Svartmåla Gård.

 

Den gamla vägen till Unön gick rakt fram vid nuvarande infart till vårt område vid anslagstavlan, förbi nuvarande tennisbana, och fram till Svartmåla Gård. Där svängde vägen till höger till ihöjd med tomt 25 och sedan ner mellan tomt 26-27 och tomt 29-30 och anslöt till badvägen och ut förbi bommen. Delar av denna väg är i dag promenadväg. Den nya vägen söder om etapp 1, d v s mellan etapp 1 och nuvarande etapp 3 resp Kallviksområdet, tillkom i samband med exploateringen.

 

Byggandet inleddes med etapp 1 (tomterna 1 - 42) och de första husen var klara redan 1969. Etapp 2 (tomterna 43 - 86) påbörjades bara några år efter att etapp 1 och var färdigbyggd i mitten av 70-talet. Inledningsvis var det serietillverkade hus från Milbo, Toringe och Västkuststugan och några av leverantörerna "kursade" ganska snart. Flertalet av dessa hus är i dag tillbyggda.

 

Från början baserades vattenförsörjningen på egen brunn inom området. Denna visade sig snart otillräcklig. När vatten och avloppssystemet tillkom i sjösystemet beslöt Östgötaeken 1976 ansluta Svartmåla dit. Tekniska Verken i Linköping avkrävde då tomtägarna förnyad anslutningsavgift. Då blev tomtägarna förgrymmade eftersom man köpt tomterna med fungerande vattenförsörjning. En ägare gick i bräschen och överklagade i Statens VA-nämnd som gav ägaren rätt. Tekniska Verken gick vidare till Vattenöverdomstolen som fastställde VA-nämndens beslut. Tekniska Verken överklagade motvilligt - därtill uppmanad av Kommunförbundet- till Högsta Domstolen. HD fastställde 1983 Vattenöverdomstolens beslut och tomtägarna kunde andas ut och gemensamt avtacka den tomtägare som tagit striden. Det kan nämnas att tomtägarna på frivillig grund skapat en VA-fond (3 x 100:- per fastighet) för att betala rättegångskostnader om beslutet skulle gått oss emot.

 

I början bevakades tomtägarnas intressen, dels mot exploatören och dels vad gäller trivselaktiviteter av en intresseförening som snabbt tog formen av byalag. Byalaget bildades och stadgar godkändes vid ett möte med tomtägarna på Svartmåla Gård den 30 sept 1973. Styrelse och kommitteer valdes vid ett möte i Kärna skola den 28 okt 1973. Årsavgiften var från början 15:- och snart 25:-. Men då sköttes badplats, båtbryggor och inre vägar m m av ägaren Östgötaeken.

 

I september 1976 innan etapp 3 skulle påbörjas sålde Östgötaeken hela området till Huskonsult Claes Nilsson AB i Rimforsa som alltså blev byalagets nya motpart. Avstyckningen till etapp 3 (tomterna 87 - 124) var klar 1977 och en del tomter såldes omgående, men inte alla. Claes Nilsson lyckades sälja ett antal obebyggda tomter till Stockholmsföretaget Intentor som efterhand kunde sälja i sin tur. När detta skrivs 1997 är fortfarande två tomter obebyggda.

 

Claes Nilsson ville ganska snart att Byalaget skulle ombildas till ekonomisk förening för att ta över hela området. Byalaget hade ingen brådska utan ville först säkerställa att alla exploratörens åtaganden beträffande gemensamma anläggningar skulle vara genomförda. I december 1981 "kursade" Huskonsult Claes Nilsson AB och en "ekonomisk förening under bildande" fick en konkursförvaltare som motpart. Den dåvarande styrelsen och dess närmaste efterföljare hade en jobbig tid. Förberedelserna för ekonomisk förening drevs långt - stadgar fanns framme när Länsstyrelsen krävde att formen Samfällighet skulle användas. Samfällighetsföreningens namn och stadgar fastställdes av Länets Lantmäterimyndighet i januari 1985.

 

Samfällighetens årliga utgifter har för det mesta pendlat mellan 75.000:- och 100.000:- för att på senare år överskrida 100.000:-. För 96/97 var ca 135.000:- budgeterat. Inkomsterna har varierat starkt mellan år med skogsförsäljning och år med enbart medlemsavgifter. Årsavgiften var från början 500:-, höjdes 1988 till 600:- och nu senast 1996 till 1.000:-

 

Här står vi nu, 1997, när historien rullar vidare.

 

https://www.svartmala.se/jupgrade/images/svartmala/fritid60.jpg

 

https://www.svartmala.se/jupgrade/images/svartmala/fritid2-35.jpg